†

idag kom min pappa och hälsade på.
jag hade inte träffat honom sen 23 juli.
slog mig inte förren nu hur långt bort han faktiskt numera bor, och det känns nu.
jag är så trött på att säga hejdå till alla jag älskar. Hela mitt liv har jag mer eller mindre fått säga hejdå till min pappa genom ett skitigt tågfönster. Nu måste jag göra det med båda två. såna som jag borde ju inte ha någonting att klaga på kan man ju tycka. Men idag känner jag mig så.jävla.ensam.